Roland Hedayat

Roland skrev den här bloggen för 10 år sen. Den är fortfarande aktuell och till vår glädje ser det ut som om offentlig sektor tagit ett rejält kliv åt det håller.

Nedan Rolands originaltext:

Regeringen har nyss utnämnt Christer Sturmark som
ledare för strategigruppen för IT-frågor. Det är
häpnadsväckande att en person i denna position kan
hävda (CS 4/7) att problemställningarna kring öppen
källkod inom den offentliga sektorn inte är en
IT-politisk fråga. Bifogar följande lista för att
möjligens hjälpa gruppen på traven med nästa vision som
de efter egen utsaga letar efter.
 

1. Öppen förvaltning kräver öppna system

En förvaltning med respekt för sin lagstiftning om
öppenhet bygger sin dokumenthantering på
standardiserade dokumentformat - inte på hemliga format
kontrollerade av ett monopol som fallet är idag.

2. Kreativ mångfald för ökad säkerhet

I biologiska ekosystem står mångfald för mognad,
robusthet och ytterst för överlevnad. Monokulturer är
sårbara. Så också för IT-ekosystem. "Monokulturer" av
slutna monopolsystem drabbas av massutslagning vid
virusattacker.

3. Samverkan genom öppna gränssnitt

Monopolet är sig själv nog. Dess drivkraft är
konsolidering genom att låsa in användarna i den egna
produktsfären. Mångfalden inom den källkodsöppna
sektorn driver fram samverkan över öppna gränssnitt och
protokoll.

4. Inga eller starkt reducerade licenskostnader för mjukvara

Skattebetalarna lägger årligen minst en miljard kronor
i monopolets fickor enbart genom förvaltningens och
landstingens kostnader för mjukvarulicenser. Dessa
medel kan användas smartare eftersom källkodsöppna
alternativ löser samma problem bättre och billigare.

5. Reducerade hårdvarukostnader

Källkodsöppna system och programvaror kan anpassas,
konfigureras och trimmas i högre grad än slutna
system. Resultatet blir mer optimalt utnyttjande av
hårdvaran, vilket leder till att livscykeln för denna
förlängs.

6. Reducerade drifts- och underhållkostnader

Slutna programvaror med en dokumenterad historia av
felaktigheter och säkerhetsluckor är dyrare att drifta
och underhålla än källkodsöppna program av hög kvalitet
och stabilitet. Underhåll, felsökning och rättningar är
enklare när källkoden är öppen. Dessa tjänster är
dessutom billigare med den öppna modellen då de kan
konkurrensutsättas i stället för att vara i händerna på
en enda leverantör.

7. Billigare nyutveckling av egna, verksamhetsspecifika system

En grundprincip vid källkodsöppen utveckling är att man
delar med sig. Ett statligt verk i Sverige kan bygga
vidare på arbetet från ett motsvarande verk i ett annat
land. Ett landsting kan bygga vidare på ett system från
ett annat landsting. Och alla återanvänder
källkodsöppna baskomponenter av hög kvalitet.

8. Med respekt för konkurrenslagstiftningen

Konkurrenslagstiftningens anda och intention är att
främja en sund ekonomisk utveckling genom att stävja
kartell- och monopolbildningar. Som förvaltare och
verkställare av denna lagstiftning vore det naturligt
att staten inte bygger in sig i ett monopolberoende för
sin IT-verksamhet. I synnerhet gäller detta
Konkurrensverket.

9. För valfrihet hos medborgarna

Staten har genom sin inlåsning i sluten mjukvara
fungerat som katalysator för motsvarande inlåsning hos
medborgare och inom näringslivet. Som exempel kan
nämnas hem-pc-avtalens utformande som i praktiken
fungerar som en dold subventionering av monopolet, samt
till krav om besittande och användande av
monopolprogramvara för att kunna delta i offentliga
upphandlingar.

10. För att bevara Sveriges position som framstående IT-nation

Kompetens kring sluten källkod är kompetens knuten till
begränsade delar av specifika produkter. Kompetensens
livscykel tenderar mot att vara lika med produktens.
Kompetens kring öppen källkod är kompetens om öppna
gränssnitt, öppna protokoll och program. Detta är
strategisk kompetens med betydligt längre livscykel än
enskilda produkter. Medan andra länders offentliga
förvaltningar har insett de enorma strategiska och
ekonomiska fördelarna som en satsning på källkodsöppna
system medför och är i full gång med att genomföra
övergången så solar sig Sverige i sin förträfflighet
som IT-nation. Den tidiga it-satsningen innebar
emellertid en tidig och extra hård inlåsning i
monopolbaserad teknologi. För att haren inte skall bli
förbisprungen av sköldpaddan är det dags att
vakna. Kompetens saknas inte, däremot politisk vilja.


Roland Hedayat

Systemutvecklare
Inherit S AB