Blogg

Hillar Loor besökte under mars CeBIT – världen största digitaliseringsmässa. Här följer en liten rapport.

CeBIT är den internationella mässa som täcker in den digitalsiering som pågår just nu över hela världen. Eftersom mässan också för första gången i år belyser ett digitalt öppenhetsperspektiv och utveckling baserad på öppen källkod, åkte jag dit för att bevaka eventet åt Branschorganisationen Open Source Sweden.

Ett gigantisk mässområde

CeBit genomförs på Mässområdet i Hannover, en liten bit utanför själva innerstaden. Hela utställningen omfattar totalt 17 hallar, var och stor som en ordinarie svensk mässhall. I varje hall fanns ett gemensamt tema och utställare som grupperades i underteman.

Här fanns teman som: Digital Office, Digital Security, Big Data & Business Intelligence och inte minst Digital Business solutions – som också omfattarde Öppen källkod (Open Source). Se komplett lista längst ned.

Open Source – nytt tema på CeBIT

Open Source som begrepp och utställningstema var nytt för i år. I Open Source-utställningen samsades ett 20-tal uställare runt en gemensam föreläsningsscen. Programmet var imponerande med ett 10-tal föreläsningar per utställningsdag – sammanlagt ca 50 olika föreläsningar under veckan.

Här pratades det både om principer för utveckling, om affärsmodeller och enskilda företags produktpresentationer. De flesta föredrag hölls på tyska, vilket naturligtvis begränsade det internationella deltagandet en del.

Buzzwords

Buzzwords just nu verkade vara: Open Stack, Big Data, Public Cloud, Linux, Open Source i Industriell produktutveckling och så förstås - Digitalisering.

Svår att få en överblick

Ett problem med Open Soucre utställningen var att inte alla företag som deltog med öppna lösningar fanns representerade i samlingsutställningen. Istället var dessa spridda över hela mässområdet och visade sin produkter och tjänster under respektivte mässhallstema – exemempelvis Offentlig Sketor, Affärssystem eller Drönare. Därmed blev det svårt att få en överblick över hur mycket öppen källkod just nu egentligen betyder för världens digitalisering.

Hur synliggöra Öppen Källkod i svenska uställningar?

Om branschorganisationen Open Source Sweden i framtiden vill initiera en öppen källkodsdel i exempelvis en svensk digitalseringsmässa, lär föreningen få samma problem. Öppen Källkod är inte en produkt utan en affärs- och utvecklingsmodell. Därför kan många olika produkter skapas under Open Source-modellen. Då infinner sig frågan - Hur synliggör man det?

Mest tyska företag

De var mest tyska företag som ställde ut i CeBIts Open Source-mässa. De arbetar internt på den tyska marknaden.

Men några internationella företag fanns ändå representerade. Här fanns t ex MariaDB – vars första testversion släpptes 2009 av grundarna till MySQL - Michael Widenius, David Axmark och Allan Larsson, Huawei – den gigantiska kinesiska telekomkoncernen och IBM.

Svenska företag ligger väl framme

Det bestående intrycket från CeBITs Open Source utställning är att vi i Sverige ligger väl så långt framme med våra svenska företag och lösningar. 

Cebit 2018

Mässan är väl värd att betök eftersom man snabbt kan få en rejäl överblick över utvecklingen i världen. Vi kan nog räkna med att nästa års Open Source-uställning på CeBIT kommer att växa både i omfattning och betydelse. Vi kanske borde ordna en gruppresa?

Hillar Loor
Styrelsemedlem
Open Source Sweden

 

---

Teman på CeBIT 2017

Digital Business Solutions
Digital Office
Big Data and Business Intelligence
ERP & HR solutions
Marketing & Sales Solutions
Business Security
Research & Innovation
Public Sector Parc
Startups: SCALE11
Communications & Networks
Datacenter Infrastructure
Internet of Things
Planet Reseller
Business Electronics & Equipment
POS & Banking Solutions
Unmanned Systems & Solutions
Virtual & Augmented Reality
Job & Career

(Alla åsikter i denna blogg är Hillar Loors personliga)

Under de senaste åren har jag besökt ett antal konferenser som handlar om offentlig sektor och IT. Jag representerar både en specifik leverantör (imCode) och en branchorganisation (Open Source Sweden). Ofta har jag valt att inte ställa ut som leverantör, utan istället delta som konferensgäst.

Ibland får jag frågan ”– Varför ställer inte ni ut?” och brukar då kontra med motfrågan ”– Vad tycker du egentligen om de som ställer ut?”

Svaret är tyvärr ofta ganska deprimerande - jag får höra ord som ”krämare, hästhandlare, de är bara ute efter våra pengar och inte intresserade av det vi gör”.

Varför? Vad tycker de egentligen?
I år fick jag möjligheten att prata med ca 30 representanter för kommuner och annan offentlig sektor på Sambruks vårkonferens i Stockholm. Jag passade på att ställa några frågor om vad de närvarande tänkte om sina leverantörer.

Så håll till godo. Här följer en kort sammanfattning av diskussionen – som är nog så tänkvärd både för leverantörer och för uppdragsgivare.

Vilka är era största problem med era IT-leverantörer?

Ett entydigt svar på frågan är – inlåsning. Uppdragsgivarna känner sig helt enkelt inlåsta till en leverantör. Dels tekniskt genom att de levererade systemen inte är öppna utåt, men också personellt, där leverantörer gör allt för att få mer uppdrag (tilläggsfunktionalitet) oavsett om de är lämpade för uppdragen eller inte.

Man beskriver hur man hamnar i de facto monopol, eller de facto oligopol, där t ex kommunerna inte egentligen har någon valfrihet att byta leverantör.

Lovar guld och gröna skogar

De närvarande konferensgästerna tycker också att många leverantörer lovar guld och gröna skogar när man säljer in något, men så fort affären är i hamn låter det annorlunda.

Då vill leverantörerna börja från noll – bygga upp något från ett tomt blad utan att återföra kunskap från andra installationer de gjort, som skulle kunna snabba upp och förbilliga arbetet.

Det förhållningssättet innebär också att uppdragsgivarna inte upplever att man lyssnar till dem – och inte heller att man stöttar deras kunskapsbildning.

Kommuner dåliga kravställare

Självkritik framfördes också – framförallt tyckte konferensdeltagarna att de själva var dåliga kravställare. Att de inte var klara över sina egna processer och prioriteringar, att man ofta var för liten som aktörer för att kunna påverka leverantörerna. Att de helt enkelt behövde bli bättre kunder.

Var behöver ni mest stöd?

Frågan är svår eftersom den är väldigt vid och stödbehovet variera från system till system. Några svar som nämndes var:

Kommunerna vill ha mer formalia – mer exakt kunskap om vad man köpt och vad man inte köpt. Ofta är det inte samma personer som köper in som sedan ska hantera allt praktiskt. Detta behöver paras med mer kunskap om upphandling och upphandlingskrav.

Man vill få mer kunskap om omvärlden – om vad som finns och vad man direkt kan återanvända – inte börja om från scratch varje gång. Man vill även ha kunskap återförd från t ex andra kommuner som också använder samma eller liknande system och processer.

Som sista fråga undrade jag:
Vad skulle göra er glada med en leverantör?

Svaret kom blixtsnabbt: ”– Fasta priser”. Uppenbarligen upplever många att leverantörernas prissättning är godtycklig och oförutsägbar.

Man uppmanade också leverantörerna att vara proaktiva, utmanande och göra inspel när det gäller ny kunskap och nya sätt att arbeta. Man saknar anvisningar om ”best practice”. Man vill gärna se att man utvecklas tillsammans, som partners.­

Som avslutning en tänkvärd replik och en uppmaning till oss leverantörer:

-Högsta tecknet på att ni är seriösa är att ni gör er själva utbytbara.

Denna artikel finns också på: http://www.imcode.com/1344

Hillar Loor
2013-04-11