Linux fyller 30 år!
I detta inlägg skriver Magnus Glantz en personlig betraktelse över Linux - som ju nu fyller 30år
I och med att Linux fyller 30 år, så har funderat lite på vad som har hänt sen jag själv började använda Linux. Mina starkaste och bästa Linuxminnen handlar om nyfikenhet och envis kamp.
Jag började med Linux för att jag var nyfiken. Jag ville lära mig att programmera bättre och lära mig hur internet fungerade. Det kunde jag i Linux göra utan att betala massa pengar för operativsystem och verktyg.
Något som fortfarande är sant idag.
Minnen av envis kamp kom senare, i början av 2000, då jag lyckats få ett jobb där jag kunde använda mina Linuxkunskaper.
Det var först då jag träffade andra människor som också var intresserade av Linux. En erfarenhet som vi alla hade gemensamt var chefer som sa till oss att vi inte fick använda Linux.
Något som mindre sällan händer idag.
Jag minns att jag på en konferens träffade en herre som jobbade på ett större företag i Sverige. Han berättade hur hans IT chef förbjudit dem att använda Linux. Han tog då och hämtade liggunderlag och sovsäck och la sig bokstavligen utanför IT chefens kontor för att strejka mot Linuxförbudet på företaget. Efter nån dag så fick de klartecken att jo, okej, det går väl bra då.
Även vår första konsult på Red Hat här i norden i början av 2000 använde sig av sovsäck, då det hände att han sov i tält utanför kunders kontor där han var på uppdrag. Red Hat var inget mångmiljardsföretag på den tiden.
Men i början av 2000 var det inte bara företags IT chefer som hade en fientlig inställning till Linux. Det var många som ville övertyga världen om hur dåligt, ostabilt, oanvändbart och farligt Linux och öppen källkod var, inklusive världens då största IT och mjukvaruföretag.
Först runt senare hälften av 2000, när Linux var cirka 15 år gammalt, så började saker att förändra sig i Sverige. Det som ändrade sig var att företag och organisationer började slutade att diskriminera mot företag som Red Hat, som säljer Linux och öppenkällkodsprogramvara. Diskrimineringen skedde pga att man i sina avtalsmallar för inköp hade juridiskt språk som inte var kompatibelt med öppen källkod. När jag först började på Red Hat i 2008, så hände det fortfarande regelbundet att vi inte kunde göra affärer pga att organisationer inte kunde hantera inköp av programvara som använde öppen källkod. Idag är inte detta inte ett problem, då varken Sverige eller resten av världen hade fungerat utan Linux och öppen källkod. Utan Linux så slutar både Sveriges myndigheter och näringsliv att fungera. Idag är allt från sjukhus till banker, transport, sociala media, internet i stort och mycket mer är byggt med Linux som plattform.
Men det betyder inte att kampen är slut. Det finns fortfarande kvar diskriminering mot Linux och öppen källkod på de flesta Svenska företag och organisationer. Framförallt i form av att anställningsavtal inte tillåter företagens utvecklare att bidra till öppenkällkodsprojekt. Detta gör ofta att utvecklare, företag och öppenkällkodsprojekt går miste om mycket av värde. För vissa passar det såklart att bara använda programvara, men i dagens mer och mer digitaliserade samhälle så kommer detta snart för många bli lika ohållbart som att inte tillåta inköp av öppenkällkodsprogramvara.
Jag avslutar med något som nog inte alla vet om Linux. Det är att när universitetsstudenten Linus Torvalds skapade Linux, så gjorde han inte det för att skapa världens mest populära operativsystem, han gjorde det för att han ville lära sig hur hans nya dator fungerade. Och med det vill jag säga, sluta aldrig att vara nyfiken, för man vet aldrig vart den nyfikenhet kan ta både dig och världen i stort.